Eat, drink, sleep, repeat!
Välkommen till ett nytt inlägg av Trelitervin. När vi väl kommit fram till Phnom Penh och bosatt oss på vårt hostel så gav vi oss ut på gatorna för att göra oss hemmastadda. Jag fick en chock när jag kom ut till första korsningen, bilar, mopeder men framförallt Tuk Tuks till förbannelse. Första känslan var, organiserat koas! Efter ett par korsningar hade jag lärt mig att hänga på David som var rutinerad på området och det handlade bara om att våga, man får inte bli rädder!
På kvällen tog vi vår obligatoriska pub runda vilket var jätte trevligt. Sista stället vi var på spelade vi biljard och plötsligt så kom en man inspringande och ropade efter Sammy! Ingen hade en aning vad han pratade om och plötsligt blev han också aggressiv. Eftersom alla sex bartenders var tjejer så kom det 4 män från gatan som fick hjälpa till. De drog och slet för att få ut honom, stolar och bord vältes och tjejerna skrek. Så fort han var ute låste tjejerna igen dörren men som tur var blev vi inlåsta på rätt sida dörren, inne i baren! Vi fortsatte spela och dricka till långt in på småtimmarna.
Dagen efter åkte vi Tuk Tuk till Killing Fields där alla hemska historier om Pol Pot och hans röda Khmerer. Väldigt hemskt att få höra på allt och man kan egentligen inte förstå vad som hänt förrens man går där i massgravarna och är omringad av gamla benrester och döskallar.
Kvällen skulle vara ganska lugn hade vi bestämt oss för men sen kom en Tuk Tuk chaffis och övertalade oss till åka till Pub street. Väl inne på första krogen så dansade vi och roade oss. Efter en stund så skulle jag köpa öl och när jag kom tillbaka så började jag titta mig omkring och såg nog 4 tjejer och 50 killar. Försökte hitta David men han var spårlöst borta och samtidigt som jag letade så hade typ hälften av alla killar börjat hångla med varandra, VI VAR FÖR FAN PÅ EN GAY BAR! Paniken slog in på mig och hatet mot Tuk Tuk chauffören som tagit oss hit växte. Sprang ut och lyfte armarna i vädret och ropade: TUK TUK! Efter 0.5 sekunder hade jag 5 st och nu var jag på väg hem och väntade på David..
Nu var det dags att bege sig till nästa stad, Siem Reap. Första kvällen invigde vi några av uteställena vilket inte heller vad tänkt men nu blev det en spontanutgång. Sen kom dagen vi väntat på, AUSTRALIA DAY! Upp direkt och satte oss på en bar, David var bra på hugget direkt och jag hade lite svårare eftersom jag blev bakis igen... Men tillslut kom även jag igång och snart hade vi även gått med ett gäng på en pub crawl. Träffade massa folk från olika delar av världen men mest från Australien. Kvällen gick och vi blev fullare och fullare.
Resten av kvällen: Svart...
dagen efter vaknar man upp med en helt fantastisk huvudvärk och värre skulle det bli. David verkade helt förstörd och när han berättat varför så förstod jag. Han hade träffat en dålig tjej som snott hans telefon och viktigast av allt hans legendariska keps. Efter att jag läxat upp honom och sagt att man måste ha koll på sina saker så skulle jag börja leta efter min telefon, vilket visade sig att även den var borta. Efter lite funderingar har jag kommit fram till att jag lämnat den på bar bordet, klassiker!
Resten av tiden här i Siem Reap har vi letat telefon, jag har varit sjuk i ett par dagar men har börjat bli bättre och vi har även varit i den flytande staden. I den flytande staden bor det fattigaste folket som livnärar sig helt på fiske. Besökte skolan som låg där som tog hand om alla föräldrar lösa barn, vi bestämde oss för att skänka 50 kilo ris till skolan. Det uppskattades väldigt mycket och alla var väldigt tacksamma.
Nu sitter vi och inväntar vår buss som ska ta oss till sihanoukville i den södra delen av Kambodja.
Life's better in board shorts!
Best regards
Mr Larsson